måndag, april 30, 2007

Kroppsissues

Förresten är det intressant vilka saker en blir fixerad vid. Det som jag själv tydligast såg vid första omgången var skuggorna jag fick under kindbenen, och jag kan gå och titta på dem VARJE gång jag tittar mig i spegeln! Har de försvunnit, är de där, har de ändrats? Naturligtvis är de fortfarande kvar där de var, och jag är mycket nöjd över att ha dem. Jag tänker att om jag går ner lika mycket till så borde jag ju få ännu mer skuggor på kinderna? I can't wait!!

Nåt annat jag fixerar mig vid är magen. Det märktes väldigt tydligt hur magen blev mindre och hur skuggan/gropen under magen blev mindre och mindre när jag gick ner, och det har också märkts direkt när jag slarvat. På samma sätt fixerar jag mig vid mina lår när jag ser min reflektion i skyltfönster och speglar. Låren har ju dock blivit påtagligt mindre, det inser jag också.

Min största issue annars är armarna. Jag hatar mina överarmars fläsk och det har gjort att jag alltid haft svårt att använda kortärmat. Nu har jag bestämt mig för att skita i det och det går faktiskt rätt bra, och ibland kan jag till och med tycka att de ser mindre ut i kortärmat. Men det är något jag måste jobba med, plus att jag skulle behöva styrketräna dem om de ska minska mer i omfång allteftersom jag minskar i vikt.

Jag har kanske inget hopp om att jag ska ha rutmage på Pride i sommar, som jag, Maja och Malin för tre år sedan kom överens om att vi skulle ha Pride 2007, men jag tycker att det vore en bedrift i sig att ha gått ner 20 kg och jag skulle vara rätt nöjd över det.

På G

Jobbigheter i övriga livet får mig att ta itu med min kroppssituation igen. Det känns bra att fokusera på något som jag ändå har bevisat att jag kan och klarar av. Idag har jag sprungit ute runt Eriksdal i 20 min, eller jag växlade mellan att gå och springa. När jag kom in var jag knallröd i ansiktet, och framför allt var lungorna helt slut! Det är egentligen första gången sen gympan i gymnasiet som jag är ute och springer, och det gör ju ändå en viss skillnad att springa ute i motvind och 6 graders värme jämfört med på ett löpband inne i en kvav källarlokal. Det var skönt att bevisa att jag kunde, även om det var jobbigt och jag inte sprang så mycket som jag orkat inne. Men å andra sidan var det 2 mån sen jag tränade också.

Sen gick jag på ett möte vid Fryshuset, och istället för att gå upp till Gullmars och ta en buss hem, så gick jag de 1,5 km hem, det tog 25 min i den hårda vinden och det var väl lite kallt och gjorde ont i öronen, men det var skönt att göra det.

Min vikt är för tillfället där den var i slutet av februari. Jämfört med lägstavikten så är det ett kilo för mycket, men jag klarade att gå ner 10 kg på 2 mån så nu ska jag klara lika mycket till! Kanske inte lika fort, men jag ska klara det i alla fall!

tisdag, april 24, 2007

Men alltså...?

På två dagar har två personer frågat mig om det inte är så att jag gått ner ännu mer i vikt. Personen idag var till och med så envis att hen föreslog att jag kanske helt enkelt fått tyngre muskler? Jag gapflabbade personen rakt i ansiktet och konstaterade att jag inte tränat på 2½ månad.

För sanningen är att om jag har gått ner i vikt så har åtminstone varken jag eller vågen märkt det. Vågen säger fortfarande plus, och jag känner mig fetare än någonsin. Det är som att hjärnan nu hunnit ikapp kilona och insett att du är fan inte mindre fet bara för att du råkade gå ner några kilon!

Jag orkar inte.

måndag, april 16, 2007

Det är mycket lättare att vara singel

Okej, det är väl bara att jag inser och erkänner antar jag. Jag är fast i partnerfällan. Med det menar jag att det plötsligt blir väldigt mycket mat igen, att jag inte orkar träna och att vikten definitivt inte går åt rätt håll. Men hon gör ju så jäkla god mat! Är det inte rödbetsbiffar så är det fruktsallad med soyaglass. Det är otroligt farligt. Dessutom har jag fallit i godisfällan. Förvisso är den mesta av maten väldigt nyttig, den är ju hemskt vegansk, och med den typen av mat bör man ju också äta lite mer för att få i sig det en behöver. Det handlar väl dock om att inte få i sig FÖR mycket, och det är väldigt svårt när det är så gott... Favoritskjortan stramar lite igen, men jag har åtminstone bara gått upp omkring 2 kg. När jag var hemma på påsk visade mina föräldrars våg närmare -12,5kg jämfört med vid nyår, men efter det har det blivit lite för mycket bufféer och utemat. Jag antar att det borde vara ganska lätt att bli av med kilona om jag bara skärper till mig lite.

Det är så himla annorlunda att försöka hålla koll på vikten när man inte är singel. Nu sover jag ju de flesta nätterna i en annan säng, och där finns inte min våg vilket gör att jag inte kan ha slavisk koll på vikten och därmed blir jag inte lika upprörd på mig själv heller när jag ser att det svajar. Dessutom har jag inte tid att laga matlådor och hålla exakt koll på vad jag får i mig. Jag har inte tid att träna på kvällen, och dessutom finns det ju så mycket saker som känns viktigare...

Men vart tog motivationen vägen? Måste komma igång med att springa igen, nu kan man ju snart springa ute också utan att frysa arslet av sig. Ska försöka hitta en bra runda, jag har ju liksom stranden alldeles några hundra meter ner egentligen. Det finns inga ursäkter.

tisdag, april 03, 2007

Det står still...

Fan att jag inte kan ha lite självdiciplin och bara köra hårt på dieten. Fan fan fan. Viktnedgången har inte direkt ökat, jag pendlar upp och ner 2 kg hela tiden just nu. Antar att det, precis som folk säger, mest är vatten.
Åhhhh. Jag måste sluta dricka alkohol. Och äta godis. Två vita veckor blir det nu, så det så.

Har iallafall kommit igång lite med träningen. Köpte 9-månaderskort för en vecka sedan, så nu har jag ingen ekonomisk undanflykt heller. Tränade 30min core den tisdagen, sen body balance på onsdagen. Torsdag ägnades åt jobb och bilåkning, vi åkte på team building i Sälen med arvoderadegruppen.
Fredag: 2 h längdåkning + 2 h skoter (jättekul!).
Lördag skulle ägnats åt snowboardåkning, men jag ramlade och slog mig på fredagen...pinsamt nog inte utomhus - utan inne i vår stuga. Dumma dumma raggsockor. Jag halkade på vägen från vardagsrummet till köket - DUNS! - i en liten hög på golvet. Ajajaj för knät. Så det vart ingen åkning, hade både blåmärken och vridmomentsmärtor i knät redan innan och det är ingen bra start. Åkte hundspann och drack öl istället, hmm, det var ju väldigt...nyttigt...

Igår var jag kvar på jobbet så sent så jag hann inte med några pass, men ett plus i kanten är att jag nu börjat gå/cykla till jobbet. Gick till Erik Dahlbergsgatan (min gamla adress) och hämtade min cykel som snällt stod kvar där och väntade. Bra bra. Så nu kommer jag cykla till och från jobb och träningar, no more subway for me! Det kommer förhoppningsvis hjälpa till att bättra på grundkondisen. Jippeeee!