måndag, januari 29, 2007

Lunchträning

Åh, så otroligt gott det är mat ibland! Tog en lunchsession i gymmet, först på bandet, sen cykeln och sen lite till på bandet. Det rinner om mig. Eller inte nu längre, men förut. Sen gick jag direkt till matsalen och käkade raggmunk och pannbiff, och det var helt fantastiskt gott! Jag åt med två av bibliotekarierna, och den ena frågade om jag varit i ett solarium eller nåt eftersom jag fått sån "fin färg", hahaha! Jag sa att ja jag ser väl ut som om jag skulle kunna fall död ner vilken sekund som helst, men hon påstod att jag bara såg frisk och fräsch ut. Jag skulle ha beskrivit det som en tomat.

torsdag, januari 25, 2007

Åh, jag är så duktig

Fy tusan, jag har så jävla ont i arslet att jag inte kommer kunna sitta på en stol på en vecka. Än mindre på en motionscykel. Varför skulle jag ge mig på de där helvetesmaskinerna för?!

Nåja, jag har tränat två dagar i rad och det är jag faktiskt ganska stolt över. Vi gick ner och testade skolans gym, igår gick jag ner själv och sprang först och sen cyklade och sen sprang lite till, och idag cyklade jag, sprang lite och sen styrketränade jag och min kollega. Ett par av de testosteronstinna 19-åringarna tittade lite på oss i ögonvrån och tyckte nog att vi var allmänt otroligt töntiga, men jag är ju så vuxen att jag inte alls behöver bry mig. Det är ju liksom jag som har månadslön och huvudnyckeln till skolan, inte dom. ;)

Jag hatar motionscyklar! Verkligen. Ändå satt jag på den jäveln i 12 intensiva minuter igår och 10 idag. Men jag inser att det verkligen passar mig bäst att börja med att springa, sen cykla när jag är uppvärmd, och sen eventuellt springa en stund till. Då pallar jag bäst. Och det är ändå konditionen som är viktigast känns det som, maskinerna känns mindre pretto, så då är det bättre att köra det som funkar än det som jag bara får ont av.

Maskinerna är inte alls som på Friskis, men jag antar att man får leva med det när det är gratis. Vissa av dem verkar en aning felkonstruerade dock, eller så är det bara jag som inte vet hur jag ska anpassa det hela.

Nu krävs verkligen någon dags vila. Får gå ut och röra på mig på lunchen imorgon för att inte stelna, och sen lite i helgen också. Men lite måste man väl vila antar jag.

onsdag, januari 24, 2007

Åh, jag är så svag för frestelserna

Tänk så lätt det är att falla till föga. Jag har varit jätteduktig ända sedan nyår, ätit nyttigt, undvikit socker, godis och kakor, promenerat på lunchen, tänkt mig för under möten och sånt och undvikit de värsta konferensfällorna, och med det också hittills gått ner 3½ kg på de 3½ veckorna som varit.

Igår var det dock kört. Det började med tårta i skolan på morgonen, nån fyllde år, och sen på eftermiddagen var det tisdagsfika. Efter det köpte jag med mig smarriga rotfrukter (jag ÄLSKAR palsternacka!!) och åkte ut till Tyresö där jag lagade till dem med olivolja i ugnen. Jag köpte med cashewnötter också och rostade på grönsakerna, men kunde inte låta bli att äta en del av det innan också. Sen var ju rotfrukterna så goda att jag inte kunde sluta äta. Sen hade de jag såg på film med sagt åt mig att köpa med en påse chips åt dem och jag gjorde det och sa bestämt att den fick de äta upp själva. Men icke... Jag skulle bara smaka en och sen var jag fast. Jag har ju för sjutton inte ätit chips på typ ett halvår, och det är ju inte ens gott!

Så när jag kom hem visade vågen en rusning på ett kilo uppåt. Naturligtvis hade det mesta av det försvunnit till morgonen, men jag står ju ändå på plus jämfört med igår morse. Men det går ju upp och ner, så är det. Min kurva ser rätt lustig ut. Men det är irriterande att man inte lyckas hålla sig från frestelserna trots att man vet att man kan, och därmed förorsaka en backe på kurvan. Nu tar det nån dag igen innan jag är nere i samma nivå som innan. Nåja.

Idag ska jag undersöka skolans gym och se om det kan gå att springa på löpband där under lunchrasten. Då tänkte jag göra det istället för att gå ut på promenad. Dessutom är det ju så jävla kallt ute just nu att man fryser näsan av sig. Vi får se hur det går.

fredag, januari 12, 2007

Det blir aldrig som man tänkt sig

Och där tog det abrupt stopp. Det som hände var att jag åkte in på operation, plockade ur en benbit ur knät, var konvalescens ett tag, tränade en gång vilket gick finfint (det är helt fantastisk att plötsligt kunna göra allt utan att behöva krångla med knät!!) förutom att knät av naturliga skäl var lite svagt, och sen har det varit stendött. Nu gick mitt Friskis-kort ut vid nyår, jag fick jobb och flyttade, mina ambitioner om att spela handboll dog ganska snabbt i och med stressen som kommit med den nya tillvaron, och nu sitter jag här igen och har inte tid och inte ork med nånting. Ambitionen finns kvar, men när ska jag hinna?

Min benbit

Jag vägrar ge nyårslöften, men ett allmänt löfte till mig själv är att gå ner 10 kg. Eller nej, det är inget löfte. Det var faktiskt inte så att jag bestämde mig ens, ni vet en sån där dag då man talar om för sig själv att imorgon, då! Istället var det som att jag en dag bara gjorde det, utan direkt eftertanke. Första veckan på året gick jag ner 2 kg. Nu har det planat av, vilket suger. Men jag jobbar på det. Däremot har jag en tendens att bli våg-manisk, sådär att jag kan väga mig många många gånger per dag. Det är dåligt.

För att försöka komma igång igen så har jag börjat ta en halvtimme av min lunch för att gå på promenader. Det är faktiskt väldigt skönt, samt ett bra sätt för att lära mig omgivningarna kring mitt nya jobb. Dessutom bra att komma ifrån datorn en stund och att slippa ljuden och människorna.

Det fina med att jobba inom kommunal verksamhet är också att det finns en massa möjligheter till subventionerad träning och simning och liknande. Vi har reducerat pris på årskort i stadens simhallar (där det också finns gym), vi har möjlighet att använda oss av friskvårdstimme en gång i veckan, plus att det åtminstone tidigare har funnits nån form av idrottsförening inom personalen på arbetsplatsen. De har också köpt in ett gäng gåstavar som ingen använder. Förutom detta har vi tillgång till massör en gång i månaden, vilket kostar 100 spänn för en halvtimme! Jag tycker dock massage verkar läskigt.

Jag har hopp.