fredag, juni 29, 2007

It's getting smaller

Tog en vilodag igår och det behövdes nog. Hade lite träningsvärk, men inte så farligt.

Inser att det nästan går att se, konkret, var på kroppen omfånget minskar i denna sekund. Den senaste veckan är det magen som fått en annan form, det är svårt att förklara för någon annan men jag ser det ganska tydligt. Det går att se på hur byxorna sitter också. I övrigt tycker jag att det är svårt att se att nånting händer över huvud taget.

tisdag, juni 26, 2007

Man tager vad man haver

Sprang en kvart i förmiddags - lagom för att göra mig totalt eftersvettandes under hela resten av dagen och genom min jobbintervju! Shit, jag hade världens svettringar under armarna när intervjun var slut, efter nervositet och springandet.

I alla fall, nu har jag tagit mig hem till mina föräldrar. Att åka hem med tåget är som att åka 10 år tillbaka i tiden. Däremot finns det ett lugnt här som finns på få andra ställen, det är alldeles tyst ute. Ska njuta av det nån dag här, ska bli skönt.

Mat var jag tvungen att få i mig också, och då körde jag veganmetoden - man tar det som finns i kylen. Och sen blir det en enda röra. Typ. I mina föräldrars frys hittade jag massor av trattkantareller i lagoma portioner. I skafferiet fanns fullkornsbulgur, i kylen en bit fetaost, paprika, morot, tomat, purjo och rädisor. Jag stekte kantarellerna i smör, och sen tillsammans med purjo, morot skuren i små bitar och paprika i bitar. Tomaten och rädisorna skivade jag i småbitar och la bulguren över, smulade fetaosten, och sen blandade jag ner de stekta grönsakerna/woken och rörde ihop alltihop. Man skulle kunna vara lite skeptisk till den lite udda blandningen - men det blev SJUKT gott! Pappa fick lite också, han verkade också nöjd men å andra sidan äter han typ allt man sätter framför honom. Lite som mina shettisar ungefär.

Har släpat med mig lite träningskläder och badkläder, så jag satsar på att komma ut och springa lite medan jag är här, och kanske ta ett dopp i Gapern.

Hurt hurt!

Jag är sjukt hurtig. Efter två dagars vila, då jag över huvud taget inte tagit mig ur sängen utom för att gå till affären på andra sidan gatan, har jag idag tagit igen det med råge. Så pass att jag sitter med pirrande värkande ben.

Först åkte jag med cykeln ner till Hornstull, där jag satt på Copacabana i mååånga timmar igen och pluggade mediekunskap, och roade mig med att studera Elias som jobbade. Sen cyklade jag hem igen och funderade över om jag skulle orka ut och springa lite, eftersom jag inte åkte till jobbet i morse och tränade som planerat. Så såg jag att en gammal kompis skrivit på sin qruiser-satellit att han ville bada, så jag kastade iväg ett spontant mail för att se om han ville hänga på till Smedsuddsbadet. Sen gick jag ut och sprang i 15 minuter, innan jag åter igen åkte iväg med cykeln, den här gången till Västerbroplan.

Det är så fantastiskt trevligt att inse vilken styrka det ger bara att VETA att jag faktiskt KAN springa! Jag vet att jag klarade 15 min på löpbandet i torsdags, alltså vet jag att jag kan springa 15 minuter ute också. Jag bestämde mig för att göra det, och även om förutsättningarna är lite annorlunda ute med inte lika kontrollerat tempo, ojämn och varierande mark och en del uppförsbackar och sånt, så sprang jag i över 16-17 minuter med bara tre mikrostopp som tog max en minut totalt och dem gjorde jag inte förrän efter 12 minuter! Backen upp från Eriksdalsbadet är dock inte att leka med om man är ovan att springa, men jag klarade den också! Det gick inte fort, men det gick!

Sen åkte jag och badade, det var svinkallt men det hade kunnat vara kallare och nu har jag iaf gjort mitt premiärdopp i Stockholms innerstad (skärgård räknas liksom inte, och inte inomhus heller)! Det var mycket trevligt att träffa min kompis igen och prata helt så där avslappnat.

Sen lämnade jag honom vid busshållplatsen vid Hornstull och cyklade hem igen, och nu är det nästan krampkänslor i vaderna. Jag tror jag skippar det där med att åka och träna på jobbet imorgon, och satsar på att springa någon dag i Karlstad istället. :)

måndag, juni 25, 2007

Jag är så bra!

Åh, jag är så NÖJD med mig själv. Det är som att jag allt vatten släpptes ut kroppen igen innan jag hann tänka "mensvärk", och hektona som stadigt gått uppåt hela veckan trots intensiv träning bara forsade av mig! Plötsligt står jag på lägsta ever-nivån igen! Det betyder att jag är på -14 kg och att även mitt BMI har nått en ny sån där magisk gräns! SÅ JÄVLA SKÖNT. Ni fattar inte.

Midsommar blev en mätt historia, men å andra sidan åt jag i princip bara bra mat så i slutändan gjorde det inte så mycket ändå. Eller snarare så här: Jag åt ingenting på hela dagen, förrän det var dags för midsommarmaten. Då åt jag desto mer, men det är ju ändå begränsat hur mycket föda man kan få i sig inom loppet av två-tre timmar, vilket i slutändan gjorde att jag inte fått i mig för mycket ändå. När vi kom till efterrätten, vaniljpannacotta med jordgubbar som dragit i sprit, apelsin och basilika, så trodde jag att jag skulle kräkas. Det la sig verkligen som topping på grädden på moset. Far too much alltså, men oh så gott.

Idag var min plan att åka upp till jobbet och träna en sväng innan jag skulle göra allt annat, men så var jag inte klar med min krönika och så ringde Philip och sa att vi skulle hänga och kanske gå runt i riksdagshuset idag så jag tänker att jag går och tränar imorgon istället. Eventuellt nu lite senare om han inte får sitt passerkort, vi får se. I övrigt har jag inte rört mig över huvud taget på hela helgen. Det enda jag gjort förutom att ligga i sängen har varit att gå över till Ica för att handla mat. Så jävla gött.

torsdag, juni 21, 2007

Time of my life

Jag tog med mig träningskläder idag och stack ner i gymmet för en timme sedan. Min originalplan var att börja gå på Friskis utepass från och med idag, men sen tänkte jag att jag skulle använda mig av jobbets gym innan jag går på semester. Följdaktligen traskade jag ner, bytte om och började springa. Jag har inte varit i gymmet sen typ mars så jag tänkte att jag skulle börja försiktigt och satte speeden på löpbandet på 8 (jag körde 9 sist när jag intervallade tror jag) och började jogga. Och joggade. Och joggade. Och joggade. Till slut hade jag sprungit 2 km/15 min med bara några sekunders avbrott för att dricka vatten. Så långt har jag aldrig sprungit i hela mitt liv! Inte ens på gymnasiet. Jag har alltid varit svårt plågad av att springa och inte trott att jag kan. Nu blev jag förvisso andfådd och väldigt svettig, men jag var liksom inte slut!

Sen gick jag in till maskinerna och tränade armar, ben, mage och rygg i 20 min, innan jag sprang ytterligare 1 km/8 min på bandet. Då var det dock lite segt, mest för att tiden går långsamt och inte för att det var särskilt jobbigt. Nästa gång ska jag satsa på att hålla ut längre i första omgången och ta lite kortare efteråt istället. Jag tror att jag lätt skulle klara 20 min eller mer redan i första omgången. Kanske har senaste veckans cyklande redan gett lite resultat?

Jag känner faktiskt att musklerna orkar mer redan nu. Det är skönt. Däremot hatar jag fortfarande Västerbron lika mycket. Jag har lärt mig en läxa från muskelbristningen på Nynäsgården och har börjat värma upp bättre och framför allt strecha mitt i och efter träningspassen och det känns mycket bättre då.

Vikten däremot irriterar mig. Den gick ner i slutet av förra veckan trots att jag ökade på kaloriintaget - men nu går det stadigt uppåt! Blä! Jag förstår inte, jag har förvisso ätit för mycket socker men inte för högt totalkalorital, plus att jag ökat på min motion jättemycket. Ändå går det uppåt. Vad gör jag för fel?

Det känns som att jag borde skaffa mig ett mål med min träning. Inte typ för de närmsta månaderna, men kanske för det närmsta året. Typ kunna vara med i nåt lopp av nåt slag, lagom längd på några kilometer (hehe). Inte för höga krav så att det blir ouppnåeligt.

Med vikten har jag egentligen nån sorts tanke på att lyckas bli av med ytterligare 6 kg, vilket ger en total på 20 kg för året, fram till Pride, dvs om drygt en månad. Jag inser att det kanske inte är helt realistiskt. Men det vore trevligt helt klart. Vi får se vart det leder.

lördag, juni 16, 2007

Bajking

Jag jobbar få upp mitt kaloriintag lite för jag inser att jag inte går ner snabbare för att jag äter för lite. Det resulterar bara i trötthet. Däremot inser jag att det är en liten lätt ätstörning när man blir så manisk på att försöka äta så lite som möjligt. Men jag jobbar som sagt på att få det på en bättre nivå.

Igår fick jag min cykel levererad till Skarpnäck! Därifrån körde jag hem den, vilket tog 20 minuter lite drygt. Stockholm har verkligen helt fantastiska cykelvägar! Sen har fotgängarna lite svårt att förstå vad de där cykelmålningarna på vägen betyder, men det får man väl räkna med antar jag.

Gårdagens cyklande följde jag upp idag med att åka till Medborgarplatsen där jag simmade 30 minuter, och sen cyklade hem igen. Väl hemma han jag vila ett par minuter, innan jag for iväg mot Rålis där Felix och Jessica (?) hängde, det tog 15 minuter ungefär. Fuck vad jag hatar Västerbron! Den suger verkligen! Jag var nämligen tvungen att åka samma väg tillbaka sen! Oj så det tog i benen. Men nu har jag å andra sidan cyklat bort fler kalorier än vad jag hunnit äta idag, så då har jag förtjänat min mat i alla fall...

tisdag, juni 12, 2007

3 km!!

Var ute och sprang idag efter jobbet med Jonatan i nya kårstyrelsen, och jag KLARADE 3KM utan att stanna nästan! Trots mördarbacken och trots att jag inte vart ute och joggat på...evigheter! Enda gångsteg jag tog var 4-5st precis efter mördarbacken men Jonatan pushade så att jag fortsatte springa (tack!!)

Dieten jag försökte börja med så sent som förra tisdagen gick åt helvete också. Men men jag gråter inte för det, ska helt enkelt försöka äta bra och lagom mycket istället.

Nåt annat jag blev stolt över idag var att när jag kom tillbaka från att ha mött Elisabeth på Arlanda så blev jag jättesugen på bilar (nån framför mig åt bilar, farligt!) och gick in på pressbyrån, men jag köpte inte den vanliga 125g påsen utan istället en liten på 55g =) bra det!!!

torsdag, juni 07, 2007

Jag är duktig

Jo förresten så var jag under den senaste "magiska gränsen" redan igår förmiddags. Totalt sett så kan jag meddela att jag nu gått ner 14 kg. Jag är nöjd. När jag når 20 så ska jag göra nåt bra.

Hurtig dag

Alltså jag är FETT nöjd med mig själv idag! Jag har varit grymt hurtig. Först gick jag till tunnelbanan i morse, istället för att ta bussen direkt utanför dörren. Det innebär ca 10 min promenad extra jämfört med att ta bussen hela vägen. Sen gick jag hem från jobbet, det tar 55 minuter. Sen har jag käkat (ännu mer tzatsiki!!!!) och sett på Ugly Betty, och nu på kvällen har jag varit ute och joggat/promenerat i Tantolunden och längs vattnet i 40 minuter. Galet nöjd!

Det var rätt jobbigt när jag gick hem från jobbet faktiskt, solen gassade som sjutton. Nu på kvällen var det betydligt behagligare, och jag inser också hur mycket mer jag orkar springa än vad jag tror. Det var i alla fall skönt att komma ut. Ibland får jag klaustrofobi i mitt eget rum på kvällen.

onsdag, juni 06, 2007

Tzatsikin sprutar snart ur öronen

Jag har ägnat min LEDIGA dag (med mycket emfas) åt att gå till simhallen för en halvtimmes simning, plus promenad dit och hem. Sedan var jag vrålhungrig, och gjorde fullkornsspagetti med grönsaksbiff (Fam Dafgård), och sprang över till Ica medan spagettin kokade för att köpa en tomat - men kom hem med ingredienser till en lätt tzatsiki (minifraiche, gurka, olivolja, vitlök, salt) också. Om det är nåt jag skulle kunna hetsäta tills jag sprack så är det tzatsiki!! Dessutom testade jag ju att göra den på minifraiche fast att det egentligen ska vara avrunnen yoghurt, men jag tyckte att det blev minst lika gott ändå.

Sen åt jag lite spagetti, en biff och JÄTTEMYCKET tzatsiki. SÅ värt!! I love tzatsiki. Nu är jag så mätt att magen känns alldeles uppsvälld, men ändå har jag motionerat bort fler kalorier idag än vad jag fått i mig.