Jobbigheter i övriga livet får mig att ta itu med min kroppssituation igen. Det känns bra att fokusera på något som jag ändå har bevisat att jag kan och klarar av. Idag har jag sprungit ute runt Eriksdal i 20 min, eller jag växlade mellan att gå och springa. När jag kom in var jag knallröd i ansiktet, och framför allt var lungorna helt slut! Det är egentligen första gången sen gympan i gymnasiet som jag är ute och springer, och det gör ju ändå en viss skillnad att springa ute i motvind och 6 graders värme jämfört med på ett löpband inne i en kvav källarlokal. Det var skönt att bevisa att jag kunde, även om det var jobbigt och jag inte sprang så mycket som jag orkat inne. Men å andra sidan var det 2 mån sen jag tränade också.
Sen gick jag på ett möte vid Fryshuset, och istället för att gå upp till Gullmars och ta en buss hem, så gick jag de 1,5 km hem, det tog 25 min i den hårda vinden och det var väl lite kallt och gjorde ont i öronen, men det var skönt att göra det.
Min vikt är för tillfället där den var i slutet av februari. Jämfört med lägstavikten så är det ett kilo för mycket, men jag klarade att gå ner 10 kg på 2 mån så nu ska jag klara lika mycket till! Kanske inte lika fort, men jag ska klara det i alla fall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar