Belöning

Jag fick MVG i Foto C!!!! Jag är så sjukt nöjd, och firade det med en mörk kexchoklad (mums!) och det var det SÅ värt!! Dessutom har jag fortsatt nedåt i vikten så då får man unna sig lite ibland. Jag har bara 0,7 kg kvar till ännu en magisk gräns (de magiska gränserna är 10kg-gränserna, dvs inte att jag gått ner 10 utan 10 som att ens vikt är 50, 60, 70, 80, 90, 100, 110 kg osv) och det känns bra. Jag har varit väldigt duktig och disciplinerad senaste tiden. Dessutom är det inte så himla långt kvar till 15kg! Det blev ju väldigt mycket slarv ett tag med Urix osv, så jag är nöjd att jag blivit av med det som pizzorna la på och lite till.

Svullvecka i Lidköping med konsekvenser

Urix-veckan, med aftereight och brieost till frukost och pizza eller hamburgare till lunch, har gett närmare 2+ på vågen. Skitsamma, det var värt att svulla i några dagar (plus att det var svårt att hålla sig nyttig för det var väldigt begränsade valmöjligheter) och det går snabbt att få bort igen. Det är bara att skärpa till sig lite.

Jag är ändå ständigt på -10 nu, och det ska jag vara väldigt nöjd över. Jag märker att jag pallar att gå i t-shirt nu på ett helt annat sätt än vad jag hade gjort före nyår. Jag bryr mig inte längre om mina issues med t.ex. mina armar, och inser snarare att jag ser mindre tjock ut i t-shirt än i långärmat. Och vem pallar att gå i helklädsel när det är varmt?!

Sen är jag fortfarande lika fascinerad över mina skuggor i ansiktet. Det är jätteroligt att göra olika grimaser och se hur det påverkar skuggorna. Inte lika rolig är min afte, som gör att jag har stora sår i munnen vilket gör fruktansvärt ont när jag pratar eller äter eller bara rör munnen eller sväljer. Helt jävla vidrigt är det. Jag skyller på Urix även där, samt brist på sömn.

Men i natt har jag åtminstone sovit 10 timmar! Jag gick och la mig redan vid kl 20! Mycket bra. Ska jobba på att sova mycket fler dagar den här veckan.

Varken svettig eller frisk

Fan. Det är så typiskt. Varje gång jag börjar känna att ja, nu ska jag nog ha tid att träna - då blir jag sjuk. Sjuk sjuk sjuk.

För två-tre veckor sedan var det halsfluss (andra gången i år, suck) och nu är det dunderförkylning (i kombination med dum ögoninflammation). Läkarbesök efter läkarbesök känns det som att jag går på.
Det enda positiva med det är att jag har frikort hos läkaren nu, eftersom jag kommit upp i 900kr sedan i november. Så nu kan jag springa dit hur mycket jag vill tills 17 november utan att behöva betala något, det är ju...öh...bra...

Summa summarum så har jag, sedan det köptes in i typ..april, använt mitt träningskort ungefär fem gånger. Suck. Det har varit bra dom gånger jag varit där, men det känns lite trist. Har iofs varit och klättrat 3 gånger också.

Men nu ska jag försöka vara duktig och äta mina vitaminer och mineraler, sova lite mer än jag gjort senaste tiden, se till att hålla mig frisk och så blir det träning och viktnedgång utav! =)
Frysen är överfull av matlådor, de allra flesta nyttiga, så jag kan äta bra och spara pengar på det med =) Vad gäller vikten så har jag stått still senaste månaden (+- ett par kilon upp och ner) på 10kg mer än jag vill väga som mest (iofs 4-5kg mindre än när jag började försöka gå ner i vikt), så det ska jag försöka göra något åt!

Late night walk

I ren desperation över det innevarande känsloläget, gick jag idag hemifrån 40 min innan jag skulle fika med mitt ex och beslutade mig för att traska och gå så långt jag hann. Det är från Ringvägen, ända till Sveavägen 60 det. Från södra Söder till norr. Jag hann gå i 35 min och ta mig till Gamla stan, innan jag insåg att det var bäst att ta en t-bana för att hinna i tid. Sen gick jag hela vägen hem efteråt, vilket tog ungefär 45-50 minuter. Förutom det har jag gått fram och tillbaka till tunnelbanan, plus fram och tillbaka från tunnelbanan till min tjej. Totalt ger det traskande i ca 95 minuter idag! Jag är mycket impad av mig själv. Det känns i höfter, fötter och smalben, men det är det värt. Då kan man unna sig att äta kladdkaka med citronskal till kvällsmat!

Jag blir lika förvånad den här gången som förra att mitt känsloläge faktiskt kan göra att jag av bara farten rasar i vikt. Den här gången har jag tappat närmare 3 kilon bara på ett par dagar. Det gör att jag nu är nere på lägstavikten från februari. Scary.