söndag, december 30, 2007

The hard and non-compromisable way

Nu, sörreni, ska det bli skärpning igen! Denna gång är det jag som fått för mig att jag och flatmaten Suzi ska ta gemensamt grepp om våra respektive bilringar och lyckas gå ner vardera 4 kilon innan jag far till Bryssel den 28:e januari. 4 veckor, 4 kilon, en helt rimlig siffra. För att inte säga låg, jag har klarat nästan det dubbla tidigare.

Suzi har gått upp en del sen jag flyttade in, kladdkakor och sånt sätter sina spår, och hon har fått lite bannor från sina kamrater. P har nu strängt sagt åt henne att hon ska gå ner 8 kilon innan gaygalan! Jag tycker väl att 8 kilon kanske ändå är lite att ta i, och Suzi verkar ha gått med på 4.

Idag har jag föreslagit att vi ska hjälpas åt, att vi ska strunta i fjollorna och själva ta till de metoder som krävs. Suzi verkar väääldigt skeptisk, men har medgivit att vi ska göra ett försök. Jag framhöll att första åtgärden är en total rensning av kylskåp och köksskåp från alla former av socker. Suzi hostade till och påpekade att hon kommer vara en häxa då, och ja det får jag väl stå ut med de första dagarna. I hennes fall är det sockret som är den största boven. I mitt fall är det inte så mycket sockret som de oregelbundna vanorna. I mitt skåp finns ingenting som innehåller socker, däremot har jag en tendens att äta efter hur jag mår.

Förutom sockerrensningen så måste Suzi börja laga nyttig mat. Hon kommer protestera ljudligt när jag påpekar att det inte blir mer snabbmakaroner och snabbköttbullar, men jag tyckte inte heller om fullkornsspagetti från början. Det handlar om att lära sig att gilla det. Idag skulle jag inte för mitt liv vilja äta snabbmakaroner, det smakar ingenting! Den stora utmaningen blir att ta reda på vad Suzi tycker om, vad som är lätt att laga och vad som innehåller rätt näringsämnen.

För min egen del är jag egentligen inte så fundersam. Jag vet vad som är rätt att äta, förmodligen skulle jag kunna hålla näringsläralektioner för random grupp av människor, det handlar bara om disciplin och vilja, och rutiner.

Den sista delen är motionen. Suzi hävdar att hon inte kan springa, och därför ska vi nu istället börja promenera varje kväll. Från och med nyårsdagen blir det en timmes promenad varje kväll, ingen pardon.

Åtgärdslistan ser därmed ut så här:

1. Sockerrensning! Vi kör Du-är-vad-du-äter-metoden, ut med ketchup, blockchoklad, socker, snabbmackisar. In med fullkorn, grönsaker och bra kött till Suzi - kyckling och fisk, inget rött kött.

2. Laga mat! Ta reda på vad Suzi gillar att äta och vad som går ihop med vad, samt att lära henne äta sånt hon inte tycker om. Efter det ska vi laga bra mat, och inte äta massor mellan måltiderna.

3. Motion! En timmes promenad om dagen för att komma igång. Mitt träningskort går ut så det blir inget mer Friskis nu på ett halvår åtminstone, däremot kan jag springa sen när jag känner mig lite mindre snuvig, och det är planen inför Bryssel också, att springa en runda varje morgon.

På tisdag börjar vi!

Fortsättning följer...

Inga kommentarer: