Det blir aldrig som man tänkt sig

Och där tog det abrupt stopp. Det som hände var att jag åkte in på operation, plockade ur en benbit ur knät, var konvalescens ett tag, tränade en gång vilket gick finfint (det är helt fantastisk att plötsligt kunna göra allt utan att behöva krångla med knät!!) förutom att knät av naturliga skäl var lite svagt, och sen har det varit stendött. Nu gick mitt Friskis-kort ut vid nyår, jag fick jobb och flyttade, mina ambitioner om att spela handboll dog ganska snabbt i och med stressen som kommit med den nya tillvaron, och nu sitter jag här igen och har inte tid och inte ork med nånting. Ambitionen finns kvar, men när ska jag hinna?



Jag vägrar ge nyårslöften, men ett allmänt löfte till mig själv är att gå ner 10 kg. Eller nej, det är inget löfte. Det var faktiskt inte så att jag bestämde mig ens, ni vet en sån där dag då man talar om för sig själv att imorgon, då! Istället var det som att jag en dag bara gjorde det, utan direkt eftertanke. Första veckan på året gick jag ner 2 kg. Nu har det planat av, vilket suger. Men jag jobbar på det. Däremot har jag en tendens att bli våg-manisk, sådär att jag kan väga mig många många gånger per dag. Det är dåligt.

För att försöka komma igång igen så har jag börjat ta en halvtimme av min lunch för att gå på promenader. Det är faktiskt väldigt skönt, samt ett bra sätt för att lära mig omgivningarna kring mitt nya jobb. Dessutom bra att komma ifrån datorn en stund och att slippa ljuden och människorna.

Det fina med att jobba inom kommunal verksamhet är också att det finns en massa möjligheter till subventionerad träning och simning och liknande. Vi har reducerat pris på årskort i stadens simhallar (där det också finns gym), vi har möjlighet att använda oss av friskvårdstimme en gång i veckan, plus att det åtminstone tidigare har funnits nån form av idrottsförening inom personalen på arbetsplatsen. De har också köpt in ett gäng gåstavar som ingen använder. Förutom detta har vi tillgång till massör en gång i månaden, vilket kostar 100 spänn för en halvtimme! Jag tycker dock massage verkar läskigt.

Jag har hopp.