För övrigt, för att fortsätta på diskussionen med syrran: Jag kan mycket väl tänka mig att hjälpas åt, att peppa och stötta, men det blir inga points. ViktVäktarna är helt fel ute från mitt perspektiv. Såvida de inte har ändrat saker radikalt så säger de t.ex. att man kan äta hur mycket potatis man vill, vilket är helt åt skogen. Det som är hemligheten bakom allt är att man ska konsumera mer än vad man får i sig. Potatis innehåller mängder av kolhydrater, och varje potatis innehåller kalorier. 200 kcal kolhydrater är lika illa som 200 kcal fett, om inte värre. Särskilt som potatis är snabba kolhydrater. Ja whatever, potatisen är bara en manifestation av vad jag tycker är fel i systemet. Det fungerar inte för mig, jag kommer inte att testa.
På onsdag får jag lön och studielån. Då ska jag köpa Friskiskort.
måndag, mars 23, 2009
Jag har svåra aversioner mot människor som är ljuva och väna
Det finns få människor jag tycker så illa om som de som behandlar mig som om jag inte fattar saker. När det gäller viktfrågor och mat så finns det få saker jag inte vet, det är inte det det handlar om. Det är inte kunskapen det är fel på. Det sitter i huvudet.
Jag råkade hamna på nån form av introduktionsskit idag, och det var inte alls vad jag hade tänkt. Framför allt var tanten en jävla jobbig en som behandlade mig som om jag var fem och skulle lära mig att man blir tjock av godis. De två blonda brudarna som var med verkade fascinerade trots detta. Hela stället kändes som att vara tillbaka på lågstadiet, och jag skulle allvarligt rekommendera dem att anlita en grafisk designer som kunde uppdatera deras material.
För att sammanfatta: Jag kommer inte gå dit igen mer än när det är absolut nödvändigt. Jag har inget förtroende för tanten.
Hur som helst. Imorgon börjar jag med en sak. Kommer inte skriva vad det handlar om, men ni ska få veta de eventuella effekterna.
För övrigt. Det där med att det sitter i huvudet. Det kan bli så att ni få stackare som läser den här bloggen (främst mamma) kommer få läsa en del om det här med det mentala. Bisarrt nog känns det bättre att skriva om det här än på min egen blogg. Kanske för att inte min lärare (!) läser här... Vi får se.
Jag råkade hamna på nån form av introduktionsskit idag, och det var inte alls vad jag hade tänkt. Framför allt var tanten en jävla jobbig en som behandlade mig som om jag var fem och skulle lära mig att man blir tjock av godis. De två blonda brudarna som var med verkade fascinerade trots detta. Hela stället kändes som att vara tillbaka på lågstadiet, och jag skulle allvarligt rekommendera dem att anlita en grafisk designer som kunde uppdatera deras material.
För att sammanfatta: Jag kommer inte gå dit igen mer än när det är absolut nödvändigt. Jag har inget förtroende för tanten.
Hur som helst. Imorgon börjar jag med en sak. Kommer inte skriva vad det handlar om, men ni ska få veta de eventuella effekterna.
För övrigt. Det där med att det sitter i huvudet. Det kan bli så att ni få stackare som läser den här bloggen (främst mamma) kommer få läsa en del om det här med det mentala. Bisarrt nog känns det bättre att skriva om det här än på min egen blogg. Kanske för att inte min lärare (!) läser här... Vi får se.
Early one morning, just as the sun was rising
Just kommit tillbaka från en morgonrunda med Anja! 5 km, strax under 35 minuter. Känns toppen, jag är inte död och det här var mitt första utomhuspass för året - det snöade inatt... När jag var tvungen att gå upp ville min kropp inte alls, men nu känner jag mig som queen of the world. En svettig sådan dock. Stretching och dusch coming up, sedan skola hela dagen!
söndag, mars 22, 2009
I do, I do!
Jag tror på viktväktarna. Syster skrev:
Olika saker fungerar för olika personer. Vissa personer klarar viktnedgång själva, vissa gör det inte. Jag tycker viktväktarna är bra för man får ett stöd längs vägen. Jag hade till exempel personligt möte igår, efter att ha bett om det, för att diskutera min framtida viktutveckling. Jätteskönt att ha nån att snacka med, någon som kan peppa en och skälla lite när man inte sköter sig. Jag skulle helst ha någon att gå dit med så att man kan stötta och peppa varandra, det skulle göra det hela lite roligare.
Men jag är stolt över mig själv, att jag gått till mötena varje vecka. Även när jag haft en dålig matvecka, även när jag gått upp i vikt, även när jag är så bakis att jag egentligen skulle vilja ligga i sängen i flera timmar till. Då släpar jag mig ändå dit på lördagförmiddagen och väger in mig, får veckomaterialet, får höra peppande historier, får tankeställare.
För mig är det värt det. Det är värt varenda öre för jag har gått ner i vikt och kommer fortsätta göra det och jag har lärt mig massor om vilken mat som funkar för mig. Så är det.
Så jag fortsätter räkna points.
"Det får stå för var och en vad den gör, vi är vuxna, men jag ägnar mig inte åt att räkna points"Absolut, men jag räknar points.
Olika saker fungerar för olika personer. Vissa personer klarar viktnedgång själva, vissa gör det inte. Jag tycker viktväktarna är bra för man får ett stöd längs vägen. Jag hade till exempel personligt möte igår, efter att ha bett om det, för att diskutera min framtida viktutveckling. Jätteskönt att ha nån att snacka med, någon som kan peppa en och skälla lite när man inte sköter sig. Jag skulle helst ha någon att gå dit med så att man kan stötta och peppa varandra, det skulle göra det hela lite roligare.
Men jag är stolt över mig själv, att jag gått till mötena varje vecka. Även när jag haft en dålig matvecka, även när jag gått upp i vikt, även när jag är så bakis att jag egentligen skulle vilja ligga i sängen i flera timmar till. Då släpar jag mig ändå dit på lördagförmiddagen och väger in mig, får veckomaterialet, får höra peppande historier, får tankeställare.
För mig är det värt det. Det är värt varenda öre för jag har gått ner i vikt och kommer fortsätta göra det och jag har lärt mig massor om vilken mat som funkar för mig. Så är det.
Så jag fortsätter räkna points.
You've gotta run, run as fast as you can
Sådär ja, då har jag tränat igen. Efter min 5km-tur förra veckan vart det på grund av fester inga löpturer mer innan semester = dåligt. Fredagens pass sket sig för att jag förberedde för min egen fest. Söndagens pass försvann då jag var S Å S J U K T B A K I S att jag låg i sängen till 14 - skulle åka till UK klockan 18...hade inte packat än...
MEN, skam den som ger sig!
Sprang 4,5 km igår, fick inte springa mer eftersom det var en tjej som ville ha löpbandet... =( Men så är det, man ska visa respekt. Egentligen får man bara använda motionsmaskinerna typ 15minuter (uppvärmning) så jag är glad att jag kunde springa såpass länge iallafall.
Halvvägs (till 5km, som var tanken att springa) var jag uppe på 13 minuter, lutade alltså åt en ganska bra tid.
Slutade på 4,5km på 23 minuter, vilket känns toppen. Kunde väl knappt gå efteråt för jag var så satans trött i benen, men jag körde ett lite annorlunda upplägg den här gången. "Värmde upp" nån minut på 8km/h, sen körde jag 12km/h resten. Varannan gång det var 100 meter, och varannan gång 200m, kvar till en halvkilometer så körde jag på 15km/h istället. Lite spurt så att jag dels tog mig snabbare fram och dessutom pressade mig själv lite mer =)
Kändes bra, men hur det ska gå med en mil när jag är död efter 5km vete fan. En vecka kvar nu.
Har ett nytt delmål! Anmälde mig via jobbet till Vårruset den 27 maj! 5km bara, så det ska nog gå lätt efter att (förhoppningsvis) ha tagit ett mil-lopp ;)
Och annars då?
Jag lyckades inte med mitt mål på -6kg, men landade på -5,5kg den 14/3. Sen åkte jag till UK på semester och släppte allt för ett tag. Resultatet på invägningen igår; +1,3kg mot veckan innan. Fortfarande -4,2kg från startvikten dock, that's fab!
ERIKAS MÅL & UTMANINGAR:
15/3 - Vikt -6 kg - Lyckades inte, men iallafall -5,5kg!!
29/3 - Premiärmilen. Ambitionsnivå: ta mig runt utan att dö. Tidsmål, 10km <1,5h.
27/5 - Vårruset. Ambitionsnivå: 5km på 25 minuter.
1/6 - Tagit järnmagistern. Delresultat: 10/3 - 1000m bröstsim.
x/x - gå ner ~12 kg
MEN, skam den som ger sig!
Sprang 4,5 km igår, fick inte springa mer eftersom det var en tjej som ville ha löpbandet... =( Men så är det, man ska visa respekt. Egentligen får man bara använda motionsmaskinerna typ 15minuter (uppvärmning) så jag är glad att jag kunde springa såpass länge iallafall.
Halvvägs (till 5km, som var tanken att springa) var jag uppe på 13 minuter, lutade alltså åt en ganska bra tid.
Slutade på 4,5km på 23 minuter, vilket känns toppen. Kunde väl knappt gå efteråt för jag var så satans trött i benen, men jag körde ett lite annorlunda upplägg den här gången. "Värmde upp" nån minut på 8km/h, sen körde jag 12km/h resten. Varannan gång det var 100 meter, och varannan gång 200m, kvar till en halvkilometer så körde jag på 15km/h istället. Lite spurt så att jag dels tog mig snabbare fram och dessutom pressade mig själv lite mer =)
Kändes bra, men hur det ska gå med en mil när jag är död efter 5km vete fan. En vecka kvar nu.
Har ett nytt delmål! Anmälde mig via jobbet till Vårruset den 27 maj! 5km bara, så det ska nog gå lätt efter att (förhoppningsvis) ha tagit ett mil-lopp ;)
Och annars då?
Jag lyckades inte med mitt mål på -6kg, men landade på -5,5kg den 14/3. Sen åkte jag till UK på semester och släppte allt för ett tag. Resultatet på invägningen igår; +1,3kg mot veckan innan. Fortfarande -4,2kg från startvikten dock, that's fab!
ERIKAS MÅL & UTMANINGAR:
15/3 - Vikt -6 kg - Lyckades inte, men iallafall -5,5kg!!
29/3 - Premiärmilen. Ambitionsnivå: ta mig runt utan att dö. Tidsmål, 10km <1,5h.
27/5 - Vårruset. Ambitionsnivå: 5km på 25 minuter.
1/6 - Tagit järnmagistern. Delresultat: 10/3 - 1000m bröstsim.
x/x - gå ner ~12 kg
torsdag, mars 19, 2009
WW, nej tack.
Sen vill jag bara tillägga att jag inte tror på det här med ViktVäktarna, varför det aldrig skulle falla mig in att sänka min värdighet så lågt att jag skulle gå på ett möte med dem. Det får stå för var och en vad den gör, vi är vuxna, men jag ägnar mig inte åt att räkna points.
What if?
Okej, jag har haft massor av insikter idag, mest åt det jobbiga hållet, varför jag imorgon kommer att ta ett nytt grepp, testa en ny sak. Jag vet inte än om det är nåt för mig, vi får se.
onsdag, mars 11, 2009
Nu så, nu är jag igång!
Sprang årets första långdistans idag på F&S, 5km, hur nice som helst. Jag stannade två gånger, men inte för att benen var trötta utan för att jag fick sån satans håll. Startade med 8km/h, ökade snart till 10km/h och sen 12km/h där jag stannade största delen av löpningen. Tog två snabbare kortisar också då det fick bli 12km/h, det var jobbigt...
Resultatet:
5km på 27,5 minut, det är jag väldigt nöjd med för att vara första passet. Det var ju ungefär tiden jag sprang på i höstas på Bellman, men då med lite mer diff i höjd på vägen, med ungefär samma ej-tränat-förutsättningar nu som då.
Och jag börjar inte känna mig småsjuk, nej nej! Det är bara psykiskt, så det så! Lite snuva och slem i halsen är normalnivå för mig, inget att oroa sig för. Ett glas apelsinjuice och så lite sömn på det, oh yeah!
ERIKAS MÅL & UTMANINGAR:
1) Premiärmilen den 29 mars. Ambitionsnivå: ta mig runt utan att dö.
2) Järnmagistern innan 1 juni. Delresultat: 10/3 - 1000m bröstsim.
3) -6 kg 15 mars
*) -12 kg
Resultatet:
5km på 27,5 minut, det är jag väldigt nöjd med för att vara första passet. Det var ju ungefär tiden jag sprang på i höstas på Bellman, men då med lite mer diff i höjd på vägen, med ungefär samma ej-tränat-förutsättningar nu som då.
Och jag börjar inte känna mig småsjuk, nej nej! Det är bara psykiskt, så det så! Lite snuva och slem i halsen är normalnivå för mig, inget att oroa sig för. Ett glas apelsinjuice och så lite sömn på det, oh yeah!
ERIKAS MÅL & UTMANINGAR:
1) Premiärmilen den 29 mars. Ambitionsnivå: ta mig runt utan att dö.
2) Järnmagistern innan 1 juni. Delresultat: 10/3 - 1000m bröstsim.
3) -6 kg 15 mars
*) -12 kg
tisdag, mars 10, 2009
Don't stop me now (I'm having such a good time)
Oh yes, träning - it's on! Fortfarande hög på torsdagens inspiration kilade jag iväg till gymmet igår. Något senare än tänkt, men jag gick fortfarande dit! Planen var att köra kondis-grejer, för ska man springa en mil inom en månad bör konditionen förbättras en smula först...
Resultatet blev 10minuters uppvärmning på träningscykel, 5-6 minuter på trappmaskin (oh, så trist!) och sen LÖPBANDET! Senast jag provade ett löpband för herrans massa år sen resulterade det i att jag höll på att ramla av och efter det har jag inte vågat mig på det igen. Men dels så har jag läst Annelies träningsblogg och blivit lite småhetsad av att de springer så mycket, och dels inser jag att är det jogging jag ska utföra är det även jogging jag bör träna. Och OJ vad kul det var!! Springa springa springa! Dessvärre var tidsbristen ett faktum då jag skulle iväg för att plugga med en kursare så det vart bara 15minuter.
Eftersom jag inte har nån aning om vad jag klarar (utom att jag sprang 5km på en halvtimma i september, vilket jag är mycket stolt över otränad som jag var) testade jag olika hastigheter. 3-5-7-8km/h. Åtta kändes lagom så där höll jag mig längst tid. Ville dock testa lite gränser så jag körde på till 10km/h - och det kändes helt okej! Så här näst blir det att springa lite längre och lite snabbare. Eller iallafall längre.
Idag tog jag ett lunchpass i simbassängen igen! Bestämd som jag är (jo jo minsann, it's the new me) kollade jag upp vad som gällde för magistermärkena - och fick min stora besvikelse veta att man inte behöver ha någon särskild som kontrollerar vad man gör. "Vem som helst kan köpa märket" som hon i kassan sa. Jaha? Men vad är då meningen? Min motivation sjönk snabbt ner till fotknölarna, jag behöver nån som peppar och sporrar mig, nån som kontrollerar att jag gjort det jag ska... Men sen bestämde jag mig att nog fan ska jag göra det här! Så på med simglasögonen och ner i poolen. Simma simma simma. 1000m, första momentet på Järnmagistern avklarat! Tog 30 minuter ganska exakt, så jag är nöjd. På sikt ska väl 1km gå lite fortare dock, men nu ska jag inte stressa för mycket och det kändes tillräckligt i benen när jag promenerade tillbaka till plugget.
Nackdelen med simglasögon kan konstateras på en gång: fantastiskt fula (förstärkta) ringar under ögonen som tog en lååång stund innan de försvann...
ERIKAS MÅL & UTMANINGAR:
1) Premiärmilen den 29 mars. Ambitionsnivå: ta mig runt utan att dö.
2) Järnmagistern innan 1 juni. Rapportering: 10/3 - 1000m bröstsim.
3) -6 kg 15 mars
*) -12 kg
Resultatet blev 10minuters uppvärmning på träningscykel, 5-6 minuter på trappmaskin (oh, så trist!) och sen LÖPBANDET! Senast jag provade ett löpband för herrans massa år sen resulterade det i att jag höll på att ramla av och efter det har jag inte vågat mig på det igen. Men dels så har jag läst Annelies träningsblogg och blivit lite småhetsad av att de springer så mycket, och dels inser jag att är det jogging jag ska utföra är det även jogging jag bör träna. Och OJ vad kul det var!! Springa springa springa! Dessvärre var tidsbristen ett faktum då jag skulle iväg för att plugga med en kursare så det vart bara 15minuter.
Eftersom jag inte har nån aning om vad jag klarar (utom att jag sprang 5km på en halvtimma i september, vilket jag är mycket stolt över otränad som jag var) testade jag olika hastigheter. 3-5-7-8km/h. Åtta kändes lagom så där höll jag mig längst tid. Ville dock testa lite gränser så jag körde på till 10km/h - och det kändes helt okej! Så här näst blir det att springa lite längre och lite snabbare. Eller iallafall längre.
Idag tog jag ett lunchpass i simbassängen igen! Bestämd som jag är (jo jo minsann, it's the new me) kollade jag upp vad som gällde för magistermärkena - och fick min stora besvikelse veta att man inte behöver ha någon särskild som kontrollerar vad man gör. "Vem som helst kan köpa märket" som hon i kassan sa. Jaha? Men vad är då meningen? Min motivation sjönk snabbt ner till fotknölarna, jag behöver nån som peppar och sporrar mig, nån som kontrollerar att jag gjort det jag ska... Men sen bestämde jag mig att nog fan ska jag göra det här! Så på med simglasögonen och ner i poolen. Simma simma simma. 1000m, första momentet på Järnmagistern avklarat! Tog 30 minuter ganska exakt, så jag är nöjd. På sikt ska väl 1km gå lite fortare dock, men nu ska jag inte stressa för mycket och det kändes tillräckligt i benen när jag promenerade tillbaka till plugget.
Nackdelen med simglasögon kan konstateras på en gång: fantastiskt fula (förstärkta) ringar under ögonen som tog en lååång stund innan de försvann...
ERIKAS MÅL & UTMANINGAR:
1) Premiärmilen den 29 mars. Ambitionsnivå: ta mig runt utan att dö.
2) Järnmagistern innan 1 juni. Rapportering: 10/3 - 1000m bröstsim.
3) -6 kg 15 mars
*) -12 kg
torsdag, mars 05, 2009
Ett viktigt mål
Kan ju passa på nu, när jag ändå är igång och skriver, att tala om att jag har gått med i ViktVäktarna. Och nu brukar reaktionen jag får vara "men Erika du är ju inte tjock". Nej, inte tjock men överviktig. Jag har "turen" att övervikten fördelat sig väl på kroppen och därför syns det inte jättetydligt. Dock så märks det när jag t.ex. är på jeansavdelningen och inte kan ha storleken jag kunde för 4 år sedan, när jag inte kan få på mig hälften av byxorna för att
Mitt mål är att gå ner (från startvikten den 8 januari 2009, som jag inte tänker tala om) lite drygt 11 kg, för då hamnar jag på min önskade vikt. Har varit med i snart två månader och det har gått framåt även om det inte gått fort. Men det ska det ju inte göra så det är ju bra, första delmålet är 6kg. Har fått en stjärna (3kg) hittills iallafall och vill bannemig ha den andra! Tanken är att jag vill ha nått upp till målet till 1 juni vilket kanske inte är realistiskt, det får ta den tid det tar helt enkelt. Men till att börja med vill jag ner under 6 inom ett par veckor (det är inte långt kvar nu!)
Jag vill att du som läsare av den här bloggen, och kanske som min vän- vad vet jag, hjälper mig med det här "projektet". Jag är en hyfsat svag människa som älskar öl och öl är INTE bra för dieten. No no. Jag kommer inte sluta helt med alkohol, det gör jag inte för jag älskar som sagt öl och även vitt vin, men jag vill dra ner på det. Om jag sitter på en pub och inte dricker och jag svarar nej på frågan om jag inte ska ha en öl, snälla tjata inte. Hjälp mig istället, jag skulle bli så mycket gladare då.
Now wish me luck!
ERIKAS MÅL & UTMANINGAR:
1) Premiärmilen den 29 mars. Ambitionsnivå: ta mig runt utan att dö.
2) Järnmagistern innan 1 juni.
3) -6 kg 15 mars
*) -12 kg
Mitt mål är att gå ner (från startvikten den 8 januari 2009, som jag inte tänker tala om) lite drygt 11 kg, för då hamnar jag på min önskade vikt. Har varit med i snart två månader och det har gått framåt även om det inte gått fort. Men det ska det ju inte göra så det är ju bra, första delmålet är 6kg. Har fått en stjärna (3kg) hittills iallafall och vill bannemig ha den andra! Tanken är att jag vill ha nått upp till målet till 1 juni vilket kanske inte är realistiskt, det får ta den tid det tar helt enkelt. Men till att börja med vill jag ner under 6 inom ett par veckor (det är inte långt kvar nu!)
Jag vill att du som läsare av den här bloggen, och kanske som min vän- vad vet jag, hjälper mig med det här "projektet". Jag är en hyfsat svag människa som älskar öl och öl är INTE bra för dieten. No no. Jag kommer inte sluta helt med alkohol, det gör jag inte för jag älskar som sagt öl och även vitt vin, men jag vill dra ner på det. Om jag sitter på en pub och inte dricker och jag svarar nej på frågan om jag inte ska ha en öl, snälla tjata inte. Hjälp mig istället, jag skulle bli så mycket gladare då.
Now wish me luck!
ERIKAS MÅL & UTMANINGAR:
1) Premiärmilen den 29 mars. Ambitionsnivå: ta mig runt utan att dö.
2) Järnmagistern innan 1 juni.
3) -6 kg 15 mars
*) -12 kg
Med vinden i ryggen och mål i sikte
Hej å hå, nu har jag varit iväg och tränat första gången på 1 ½ månad. Släpade mig iväg till simhallen på GIH som ligger precis vid KTH. Smidigt och bra.
30 minuters simning i nåt slags lagom tempo med ett par kortare pauser för tankar som snurrade. När jag var där och simmade i höstas hade jag en gång med mig min klasskompis Daniela, som varit simmare tidigare, och fick då "lära" mig lite om crawlteknik. Hade glömt det mesta till idag men provade lite sporadiskt.
Tankarna som snurrade var att jag vill lära mig crawla på riktigt, eller så riktigt det går iallafall. Vill kunna simma 500m hyffsat snabbt. Pratade med en simlärare om vuxensimning och det finns tydligen, dock måste man ju såklart binda upp sig på åtta veckor i rad varje söndag eller liknande, och det är lite knepigt att få till. MEN när jag gick därifrån gick jag förbi en lapp med lite olika simmärken på och beskrivning vad som ingår - och blev fast besluten att ta järnmagistern under våren! Så nu har jag det som ett av mina mål, fantastiskt.
Jag har som teori (ny eller inte, vet ej) att jag funkar mycket bättre om jag har mål och delmål som jag kan nå upp till, utmaningar för att fortsätta kämpa, annars famlar jag i mörker utan riktning och då är det svårt att hålla motivationen uppe. I flera år har jag velat springa lopp (och då ha någon att springa dem med) så i somras när det gick ut en förfrågan på jobbet om att springa Bellmanstafetten hakade jag på direkt. Helt otränad var jag när det var dags, hade först varit sjuk och sen var det mottagningen på skolan, och vi fick dessutom kämpa för att få ihop ett lag. Men jag tog mig runt utan att gå utom när jag tappade stafettpinnen... ;)
Nu har jag äntligen hittat en running mate - Anja! Anja är mitt "fadderbarn" på KTH, hon är från Tyskland och pluggar arkitekt och är helt tokigt hurtig - hon sprang redan några lopp i höstas. Vi började prata om att springa och vips hade hon skickat en lista med lämpliga lopp på 5-10 km. Nu har hon övertalat mig att springa Premiärmilen den 29 mars, so it's on! Nu har jag verkligen ett mål att jobba mot för som jag sa...ingen träning på 1 ½ nu... Dags att börja nu!
Toppen, två mål!
1) Premiärmilen den 29 mars. Ambitionsnivå: ta mig runt utan att dö.
2) Järnmagistern innan 1 juni.
30 minuters simning i nåt slags lagom tempo med ett par kortare pauser för tankar som snurrade. När jag var där och simmade i höstas hade jag en gång med mig min klasskompis Daniela, som varit simmare tidigare, och fick då "lära" mig lite om crawlteknik. Hade glömt det mesta till idag men provade lite sporadiskt.
Tankarna som snurrade var att jag vill lära mig crawla på riktigt, eller så riktigt det går iallafall. Vill kunna simma 500m hyffsat snabbt. Pratade med en simlärare om vuxensimning och det finns tydligen, dock måste man ju såklart binda upp sig på åtta veckor i rad varje söndag eller liknande, och det är lite knepigt att få till. MEN när jag gick därifrån gick jag förbi en lapp med lite olika simmärken på och beskrivning vad som ingår - och blev fast besluten att ta järnmagistern under våren! Så nu har jag det som ett av mina mål, fantastiskt.
Jag har som teori (ny eller inte, vet ej) att jag funkar mycket bättre om jag har mål och delmål som jag kan nå upp till, utmaningar för att fortsätta kämpa, annars famlar jag i mörker utan riktning och då är det svårt att hålla motivationen uppe. I flera år har jag velat springa lopp (och då ha någon att springa dem med) så i somras när det gick ut en förfrågan på jobbet om att springa Bellmanstafetten hakade jag på direkt. Helt otränad var jag när det var dags, hade först varit sjuk och sen var det mottagningen på skolan, och vi fick dessutom kämpa för att få ihop ett lag. Men jag tog mig runt utan att gå utom när jag tappade stafettpinnen... ;)
Nu har jag äntligen hittat en running mate - Anja! Anja är mitt "fadderbarn" på KTH, hon är från Tyskland och pluggar arkitekt och är helt tokigt hurtig - hon sprang redan några lopp i höstas. Vi började prata om att springa och vips hade hon skickat en lista med lämpliga lopp på 5-10 km. Nu har hon övertalat mig att springa Premiärmilen den 29 mars, so it's on! Nu har jag verkligen ett mål att jobba mot för som jag sa...ingen träning på 1 ½ nu... Dags att börja nu!
Toppen, två mål!
1) Premiärmilen den 29 mars. Ambitionsnivå: ta mig runt utan att dö.
2) Järnmagistern innan 1 juni.
torsdag, februari 26, 2009
Nightmare confessions
Jag bestämde mig förra onsdagen för att jag ska gå ner 5 kg på en månad. Vi kan sammanfatta det med att jag redan gått ner de första 3 på en vecka... Utan större ansträngning dessutom, jag har bara låtit bli saker med socker i, i princip.
Jag är hetsätare. Det är något jag har varit medveten om i åratal, men jag har aldrig sett det som ett problem egentligen. Eller det är ju klart att det är ett problem, och jag har ju alltid fått ett väldigt typiskt dåligt samvete efter och även försökt mig på att göra mig av med det samma väg så att säga, men det är inte förrän det senaste året jag har haft ordentlig insikt när jag gjort det och hur det hänger ihop med känslor, stress och ångest. I natt drömde jag att jag hetsåt, så till den grad att jag vaknade med dåligt samvete och försökte komma på vad det är jag har ätit. Jag tror att jag egentligen hade lite noja över att jag drack tre öl igår, och att jag är så sjukligt medveten om att kroppen tar upp öl annorlunda än andra alkoholdrycker. Dessutom var det en bekant som sa för ett tag sedan att en enda Guinness är som att äta en stor skål sundae i kalorier sett. Samtidigt är det ju rätt löjligt. Tre öl liksom. Jag dricker öl några gånger per halvår.
Hur som helst. Jag hade en hetsätningsmardröm. Bisarrt. Jag har ätit sunt den senaste veckan och tänker fortsätta med det. Allt väl så här långt.
Jag är hetsätare. Det är något jag har varit medveten om i åratal, men jag har aldrig sett det som ett problem egentligen. Eller det är ju klart att det är ett problem, och jag har ju alltid fått ett väldigt typiskt dåligt samvete efter och även försökt mig på att göra mig av med det samma väg så att säga, men det är inte förrän det senaste året jag har haft ordentlig insikt när jag gjort det och hur det hänger ihop med känslor, stress och ångest. I natt drömde jag att jag hetsåt, så till den grad att jag vaknade med dåligt samvete och försökte komma på vad det är jag har ätit. Jag tror att jag egentligen hade lite noja över att jag drack tre öl igår, och att jag är så sjukligt medveten om att kroppen tar upp öl annorlunda än andra alkoholdrycker. Dessutom var det en bekant som sa för ett tag sedan att en enda Guinness är som att äta en stor skål sundae i kalorier sett. Samtidigt är det ju rätt löjligt. Tre öl liksom. Jag dricker öl några gånger per halvår.
Hur som helst. Jag hade en hetsätningsmardröm. Bisarrt. Jag har ätit sunt den senaste veckan och tänker fortsätta med det. Allt väl så här långt.
tisdag, februari 17, 2009
Let's do it again
Allright, det är väl bara att acceptera för mig själv. Jag är en pendlare. Från att ha gått ner 18 kg är jag nu uppe på 0 eller till och med +2 igen. Hujedanemej. Allt går inte som man tänkt. Ser gamla bilder på mig själv inser att fy fan, det är så där jag ser ut nu igen. Så kan det inte gå till.
Men men. Jag är redo att börja på nytt igen. På ett sunt sätt. Träning hinner jag inte, det är hopplöst, nu har jag dessutom inte råd när jag blivit student. Inte en droppe motivation har jag heller. Livet är dessutom lite rörigt nu, till följd av förestående separation och flytt och nån extra energi finns inte. Så, det enda jag kan ändra på i dagens läge är maten.
Jag har kollat upp mina värden, och kan inte skylla på ämnesomsättningsrubbning. Å andra sidan fick jag också svart på vitt att jag har supervärden på allt annat också, perfekt rentutav.
Vägde mig inte i morse, så därför vill jag inte starta idag, men från och med imorgon har jag superkoll. Jag återgår till viktklubb.se, testar på nytt och ser vad som händer. Jag provade viktkoll.se i höstas men det fungerade inte alls för mig. Däremot fick jag en del bra recepttips där, och det är ju alltid bra. Har också upptäckt att keso + avocado är en perfekt lunch så jag ska försöka få in det som en vana att käka det.
Tror att jag har magkatarr. Det kanske säger något om stressen den senaste tiden. Jag har skitont i magen, den är grymt orolig och det känns liksom som att tabletterna fräter på insidan när jag tar dem (trots att jag inte tagit några på en månad, inte sen förra mensvärken och det var i det syftet jag tog dem den här gången också). Med andra ord är det ytterligare ett område där det måste till förändring.
Om knappt 2 veckor flyttar jag in i studentkorridor, vilket innebär andra vanor och förutsättningar. Det innebär dock också att jag kommer bo väldigt nära syrran, kanske kan vi börja motionera ihop?! Det vore nåt det! När jag kollade på huset så såg jag till och med att det finns en stig i skogen bakom, det är ju som gjort!
Fit and gorgeous var det ju - nu är det dags igen. Nystart!
Men men. Jag är redo att börja på nytt igen. På ett sunt sätt. Träning hinner jag inte, det är hopplöst, nu har jag dessutom inte råd när jag blivit student. Inte en droppe motivation har jag heller. Livet är dessutom lite rörigt nu, till följd av förestående separation och flytt och nån extra energi finns inte. Så, det enda jag kan ändra på i dagens läge är maten.
Jag har kollat upp mina värden, och kan inte skylla på ämnesomsättningsrubbning. Å andra sidan fick jag också svart på vitt att jag har supervärden på allt annat också, perfekt rentutav.
Vägde mig inte i morse, så därför vill jag inte starta idag, men från och med imorgon har jag superkoll. Jag återgår till viktklubb.se, testar på nytt och ser vad som händer. Jag provade viktkoll.se i höstas men det fungerade inte alls för mig. Däremot fick jag en del bra recepttips där, och det är ju alltid bra. Har också upptäckt att keso + avocado är en perfekt lunch så jag ska försöka få in det som en vana att käka det.
Tror att jag har magkatarr. Det kanske säger något om stressen den senaste tiden. Jag har skitont i magen, den är grymt orolig och det känns liksom som att tabletterna fräter på insidan när jag tar dem (trots att jag inte tagit några på en månad, inte sen förra mensvärken och det var i det syftet jag tog dem den här gången också). Med andra ord är det ytterligare ett område där det måste till förändring.
Om knappt 2 veckor flyttar jag in i studentkorridor, vilket innebär andra vanor och förutsättningar. Det innebär dock också att jag kommer bo väldigt nära syrran, kanske kan vi börja motionera ihop?! Det vore nåt det! När jag kollade på huset så såg jag till och med att det finns en stig i skogen bakom, det är ju som gjort!
Fit and gorgeous var det ju - nu är det dags igen. Nystart!
Since i've been gone
Hej!
Länge sen nu. Jag önskar att det hänt så mycket att man inte orkade rada upp allt jag gjort in between, men tyvärr kan sammanfatta det hela till ett gäng pass i november/december, två veckors träning i början av januari, ett pass för två veckor sen och en massa förkylning däremellan.
Jag är förkyld jämt. Hela tiden. So annoying. Det gör ju att jag inte kan gå på träning, förkylningar + träning är ingen hit. Jag har iallafall inte hosta längre vilket är ett stort framsteg efter att ha haft mer eller mindre hosta i typ ett halvår. För två veckor sen var jag påväg att bli frisk så jag tänkte glatt att ett pass i gymmet kan ju inte skada. Tji fick jag och så blev jag sjukare igen under dagen, så nu har jag inte varit där sedan dess. Men jag har en plan, en jättebra sådan - jag ska bli frisk!
För det första så har jag tagit det tunga beslutet att köpa SL-kort. Cyklade överallt ända till mitten av januari och det är ju bara att inse att det inte underlättar för hälsan - annat än för konditionen. Så från och med 1 februari har jag studentkort. Bra för hälsan, dåligt för plånboken. Men man får ju prioritera.
För det andra ska jag börja med alltid ha halsduk på mig. Helst inomhus också, iallafall i skolan, men åtminstone utomhus. Har varit rätt dålig på det och brukade även cykla en hel del utan halsduk. Ni hör ju hur korkad jag är! Jag har någonstans mellan 20 och 30 halsdukar och cyklar ändå utan. Pft.
För det tredje så ska jag börja sova mer. Jag vet att det då inte ser jättelovande ut när jag sitter här och skriver en måndagnatt strax innan ett när jag ska upp och till skolan imorn bitti. Men jag har iallafall tagit beslutet... ;) Dessutom lär det bli lite lättare nu när jag kommer ha lite mindre spex-grejer att göra. Vi har premiär nu söndag-onsdag (just nuuuu, biljetter kvar till på onsdag fortf, köp köp köp!) och var i Finland förra helgen, så lite lugnare ska det bli.
För det fjärde så ska jag inte träna förän jag blivit av med min förkylning/snuva/slem i halsen. Det är lika bra och det är också ett viktigt principbeslut. Så kom inte och säg nåt till mig om att jag borde träna för jag tänker bli frisk först.
Så det är planen. Nu jävlar! Efter att friskhetsdelen av blogg-namnet uppfyllts ska jag lägga upp en plan för svettig-biten också. Förhoppningsvis är jag frisk inom en månad, vill verkligen komma igång med träningen. Men jag tänker inte stressa den här gången.
Jag har även en annan hälso-/livsstilsförändring att berätta om och tänkte be om hjälp, men mer om det imorn. Nu ska jag ta och sova så att jag får mina timmar, upp klockan 8 imorn är planen.
Godnatt!
Länge sen nu. Jag önskar att det hänt så mycket att man inte orkade rada upp allt jag gjort in between, men tyvärr kan sammanfatta det hela till ett gäng pass i november/december, två veckors träning i början av januari, ett pass för två veckor sen och en massa förkylning däremellan.
Jag är förkyld jämt. Hela tiden. So annoying. Det gör ju att jag inte kan gå på träning, förkylningar + träning är ingen hit. Jag har iallafall inte hosta längre vilket är ett stort framsteg efter att ha haft mer eller mindre hosta i typ ett halvår. För två veckor sen var jag påväg att bli frisk så jag tänkte glatt att ett pass i gymmet kan ju inte skada. Tji fick jag och så blev jag sjukare igen under dagen, så nu har jag inte varit där sedan dess. Men jag har en plan, en jättebra sådan - jag ska bli frisk!
För det första så har jag tagit det tunga beslutet att köpa SL-kort. Cyklade överallt ända till mitten av januari och det är ju bara att inse att det inte underlättar för hälsan - annat än för konditionen. Så från och med 1 februari har jag studentkort. Bra för hälsan, dåligt för plånboken. Men man får ju prioritera.
För det andra ska jag börja med alltid ha halsduk på mig. Helst inomhus också, iallafall i skolan, men åtminstone utomhus. Har varit rätt dålig på det och brukade även cykla en hel del utan halsduk. Ni hör ju hur korkad jag är! Jag har någonstans mellan 20 och 30 halsdukar och cyklar ändå utan. Pft.
För det tredje så ska jag börja sova mer. Jag vet att det då inte ser jättelovande ut när jag sitter här och skriver en måndagnatt strax innan ett när jag ska upp och till skolan imorn bitti. Men jag har iallafall tagit beslutet... ;) Dessutom lär det bli lite lättare nu när jag kommer ha lite mindre spex-grejer att göra. Vi har premiär nu söndag-onsdag (just nuuuu, biljetter kvar till på onsdag fortf, köp köp köp!) och var i Finland förra helgen, så lite lugnare ska det bli.
För det fjärde så ska jag inte träna förän jag blivit av med min förkylning/snuva/slem i halsen. Det är lika bra och det är också ett viktigt principbeslut. Så kom inte och säg nåt till mig om att jag borde träna för jag tänker bli frisk först.
Så det är planen. Nu jävlar! Efter att friskhetsdelen av blogg-namnet uppfyllts ska jag lägga upp en plan för svettig-biten också. Förhoppningsvis är jag frisk inom en månad, vill verkligen komma igång med träningen. Men jag tänker inte stressa den här gången.
Jag har även en annan hälso-/livsstilsförändring att berätta om och tänkte be om hjälp, men mer om det imorn. Nu ska jag ta och sova så att jag får mina timmar, upp klockan 8 imorn är planen.
Godnatt!
lördag, november 29, 2008
v.44-47 sammanfattning...
Oj oj, det här blir tragiskt.
v. 44
Tisdag 28/10: löpning med maskinsektionens idrottsnämnd, 3km
v. 45
Nada, nothing, nichts, ingenting. Vad jag skyller på? Massa saker.
v. 46
Ingen träning här heller. MEN, jag var både hos läkare och tandläkare. Pluspoäng till mig för att jag tar hand om hälsan. Inga hål i tänderna och inga sjukdomar som läkaren inte tyckte att det räckte med lite medicin för att bota.
v. 47
ÄNTLIGEN köptes ett träningskort på Friskis&Svettis in. Minor problem när jag fick veta en vecka senare att jag inte får friskvårdsbidrag, men jag ville ändå vara på F&S så det får kvitta.
Onsdag 19/11: skivstångspass på Sveavägen
Fredag 21/11: danspass på Kungsholmen
Men...
Söndag 23/11: den farliga sjukdomen förkylning slog till. Still going strong...
:) Har äntligen träningskort nu, tjohoo!
:( Två veckor utan träning. Och ni måste jag bli av med förkylningen. Damn that coughing!
v. 44
Tisdag 28/10: löpning med maskinsektionens idrottsnämnd, 3km
v. 45
Nada, nothing, nichts, ingenting. Vad jag skyller på? Massa saker.
v. 46
Ingen träning här heller. MEN, jag var både hos läkare och tandläkare. Pluspoäng till mig för att jag tar hand om hälsan. Inga hål i tänderna och inga sjukdomar som läkaren inte tyckte att det räckte med lite medicin för att bota.
v. 47
ÄNTLIGEN köptes ett träningskort på Friskis&Svettis in. Minor problem när jag fick veta en vecka senare att jag inte får friskvårdsbidrag, men jag ville ändå vara på F&S så det får kvitta.
Onsdag 19/11: skivstångspass på Sveavägen
Fredag 21/11: danspass på Kungsholmen
Men...
Söndag 23/11: den farliga sjukdomen förkylning slog till. Still going strong...
:) Har äntligen träningskort nu, tjohoo!
:( Två veckor utan träning. Och ni måste jag bli av med förkylningen. Damn that coughing!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)