Idag plågade jag mig iväg med min rumpa till Friskis Gärdet. Alltså, jag hoppas verkligen att jag får läderrumpa snart, för det här är inte roligt! Men å andra sidan går det över efter ca 10 minuter, sen är det okej.
Friskis Gärdet visade sig vara den minsta anläggningen jag varit på (har varit på Fridhemsplan, Hornstull, Ringen, Sveavägen och Skrapan, förutom Bryssel som inte har nån egen anläggning utan bara har jympapass. Hornstull är dock inte mycket större heller), det fanns en maskin av varje sort, inte ens uppvärmningsmaskiner fanns det fler av. Bandet var upptaget så jag fick ro, vilket visade sig vara mördande för benen efter cykelturen dit. Körde 3x15 på maskinerna igen, med undantag för den där man lutar sig fram i höften och sen ska jobba med ryggen - för där började jag spy vid andra repetitionen. Eller ja, en rejäl uppstötning kanske är rätta ordet, jag insåg det innan det hann bli värre och som tur var hade jag bara druckit väldigt mycket vatten innan. Jag vet inte varför, men jag har en tendens att alltid bli väldigt illamående när jag tränar, oavsett hur mycket eller lite jag tränar. När jag bodde i Hallsberg var det mer regel än undantag att jag var tvungen att pausa för att inte kräkas. Vad beror det på? SÅ hårt tränar jag faktiskt inte.
För övrigt var det en fantastiskt trevlig väg att cykla på vägen dit!! Till skillnad från vägen till Friskis Sveavägen som är extremt trafikerad och med sjuka mängder avgaser. Den här vägen gick på småvägar kantade av ekar och lummiga hagar, dessutom åkte jag förbi ryttarstadion! Jag blev lite lätt nostalgisk av alla som gick omkring med ridbyxor. Bara en liten bit behöver man åka på Lidingövägen och bort till TV4-huset, resten är småvägar. Mycket trevligare. Vägen tillbaka tog jag en annan tur eftersom jag skulle till skolan, inte fullt lika mysigt men fortfarande mycket mindre avgaser.
Totalt har jag kört ca 1,3 mil idag. Lite längre väg än till Friskis Sveavägen, plus att anläggningen var sämre (dock måste jag säga att det var trevligt med en totalt tom anläggning där man slapp allt folk som tittar på en mellan sina set!) så det blir nog Sveavägen i fortsättningen om jag inte har extra tid på mig.
Träningsvärken börjar lägga sig nu, det är sant det där med att träning är den bästa medicinen mot träningsvärk. Sittbenen är dock som sagt hemskt ömma fortfarande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar