Alltså, nu är det verkligen spurt som gäller. Nu menar jag inte att jag har tänkt sluta snart, men nu är det bara 0,6 kvar till 10 kg! Helt sjukt är vad det är.
Jag har kommit på vad jag ska belöna mig med när jag nått 25 kg. Jag är inte säker på att jag kommer att nå det, men sträva kan man. I alla fall, då ska jag be Peter Knutson att ha en fotosession med mig, för vid det laget kan jag knappast skämmas över min kropp längre. Då ska jag se till att få bilder som jag alltid ska titta på och komma ihåg hur det var en gång i tiden.
Igår tittade jag på bilderna som Erika tog på mig och Jinna och Kattis i julas och jag ser faktiskt att saker har hänt sedan dess. Eller jag ser det ju i spegeln också, men där ser jag ju mig själv varje dag och då är det svårt att se den stora skillnaden.
Den här veckan är det för stressigt för att träna. Jag tränade i måndag, och det sög utav bara helvete, men så är det väl. Jag måste skärpa till mig. Kanske borde börja äta på morgonen de dagar jag ska träna, då kanske jag skulle orka mer. Å andra sidan känner jag mig oftast mer svälld när jag har ätit och orkar inte för det, som när jag tränar på eftermiddagen till exempel. Så jag vet inte jag.
I helgen är det kongress. Får se om jag pallar att hålla min karaktär och inte börja svulla hotellmat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar