Sockerchock!

Igår hade min turkiska kollega med sig en hel låda med hemmagjorda turkiska bakelser. Gissa om jag föll dit? Shit, hysteriskt gott. Så när jag gick hem hade jag fyllt på sockerdepåerna till bristningsgränsen efter att knappt ha ätit socker på 1½ månad, och gick direkt till ett möte där vi dessutom bjöd på wienerbröd. Farligt. Så när vi gick hem hade sockret både hunnit toppa och sen dala igen. Felix började bli rejält kinkig, medan jag faktiskt inte blir så himla kinkig förrän blodsockret är rejält rejält lågt. Däremot blir jag förvirrad och kan inte bestämma mig för vad jag ska handla i affären.

Till slut insåg jag dock att jag var sjukt sugen på tzatsiki, så vi köpte ingredienser till det plus att Felix var sugen på tortellini. När vi kom hem bestämde jag mig för att göra lite quinoa till - jag kan inte leva utan min quinoa! Det blev i alla fall helt galet mumsigt. 2 dl grekisk yoghurt och en gurka räckte till två rejäla tzatsikiportioner, med tillägg för en vitlöksklyfta, 1 msk olivolja och lite salt. Shit, har jag väl börjat äta tzatsiki så kan jag äta tills jag avlider, det är så hemskt gott.

Frossandet gav resultat på vågen också, några hekton upp och kurvan ser lite schizo ut för tillfället med tanke på det extrema raset under förra veckan.

Tränade lite igår på lunchen också, cyklade 16 min först och intervallade sedan på löpbandet (3+1) i 16 min. Idag har jag faktiskt lite träningsvärk, eller jag är seg i kroppen och det är lite mört. Idag ska jag inte träna, och imorgon vet jag inte hur det ska bli för jag ska på mingel på kvällen och jag blir så hemsk i håret efter att ha tränat och det är lite B att komma till ett viktigt mingeltillfälle och se ut som skräp. Ja, jag är en fjolla.

Sover lite dåligt för tillfället. Är hemskt trött, men jag tror jag har för mycket i huvudet för att kunna slappna av. Inatt drömde jag massor av hemskheter och halvvaknade vid ett antal tillfällen och gjorde konstiga saker - typ drog upp rullgardinen, innan jag insåg att klockan var strax efter 3 och jag minns att jag konstaterade för mig själv att jag klarar mig utan dem. Vilka "dem" var vet jag inte.